lördag 18 juni 2011

Hej mina små kärleksbarn!

Tänkte idag passa på och vädra min poetiska sida.
Först: En estetisk bild på mig med solen i ryggen och rufsig hästsvans.

Sen: Ett litet stycke dikt.

Jag önskar dig inte guld mitt barn

ej heller pengar och makt.
Jag önskar dig modet att vara dig själv.
Och stå för det du sagt.
Jag önskar dig inte en stenfri väg.
Men kraften att vägen gå.
Jag önskar dig kärlek i rikliga mått.
Och vänner att lita på.

HAHA, detta får mig att tänka på när jag gick i fyran och vi skulle ta med oss en dikt att läsa upp på svenskan. Samma morgon panikletade jag igenom största diktboken hemma för att hitta nån som INTE handlade om kärlek. Hittade en som verkade trygg, MEN när jag stod inför klassen så upptäckte jag mitt i att det var en massa min älskade hit och dit. Sjukt pinigt för alla trodde då att den handlade om min boyfriend.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar