ikeaikeaikeaikeaikeaikeaikeaikeaikeaikea

Nu har vi en jättefin matta och en ny tvbänk och en massa krimskrams! PLUS att jag hittade två supersöta klänningar på MONKIIIIIIIIIIIIIIIIIII så jag kommer att vara coolast i sommar.

Äckliga gubbar

Jag undrar om man verkligen har så mycket kurage som man tror.
Säg att du var ute ensam sent på kvällen, gåendes, och hör någon skrika på hjälp. Innan jag ens ställer frågan så tänker du att det är en självklarhet att hjälpa till om du har möjlighet. Och det är ju jättebra att du har den tanken, absolut, så länge den stämmer med verkligheten.
Sen beror det ju på omständigheterna också. Skulle man lättare gå fram för att hjälpa en tjej som håller på att bli våldtagen än en kille som blir misshandlad? Har det någon betydelse om man ser vad som händer eller om det är bakom en husknut eller en buske? Tror vi att någon försöker lura oss så vi inte vill gå i fällan och själva bli offret om vi inte kan se den som ropar på hjälp? Är vi för vaksamma eller bara förnuftiga?
När min farmor ganska nyligt hade flyttat till Stockholm så ringde hon mig och berättade att hon trodde att en av hennes grannar hade blivit våldtagen kvällen innan. Hon hade hört en tjej från våningen under skrika och skrika, farmor sa att så skriker man inte om det inte händer något hemskt. Ändå gjorde hon inget. Hon gick inte och ringde på för att låna lite socker, hon gick inte ut i trapphuset för att kolla läget, hon ringde inte 112 och bad polisen komma dit. Hon gjorde inget alls. Och hon tyckte inte att det var något konstigt med det.
Är det så att vi har svårare att agera i en situation som är närmare och mer personlig än en som vi slängs in i utan särskilt många val? Är det för lätt att blunda för saker när de kommer nära så att vi blir handlingsförlamade?
Hur det gick för tjejen som blev våldtagen vet jag inte. Ingen polis syntes till dagarna efteråt i alla fall.
Jag skulle lida helvetets alla kval om jag hade gått förbi en misshandel eller hört en våldtäkt utan att göra något. Men så är jag ju den som har dåligt samvete hela dan för att jag inte kollade om den där igelkotten i vägrenen var skadad eller inte. Jävla mes.